Fotbollsfinal och dumjohan glömmer bort!

Han ringde nyss och bah "feelåt, jag är i stan..wäwäwäwä. ses imorgon. ringer när jag kommer hem..wäwäwäwä "..pffss!Grrr...

När jag ändå pratar om dig,Johan, kan jag tala om att det är en jävla flugjävel här som jag tänker dra av vingarna på snart. Du får åka till djursjukhuset ensam med honom den här gången för du är svikarn.

Jag var på kurs på Körskolan med mamma idag. I fem timmar. Det var otroooooligt intressant. Nej.

Dagens grej: Det okända

Dagens dryga: Kurs på körskolan

Dagens skratt: Mamma

Nu ska jag kolla på fotbollen.

Hej igen. Nu när det är paus i fotbollen ska jag uppdatera flug-läget. Jag mår dåligt. Flugan passerade en gång för mycket. Jag slog.Jag träffade.Hårt.Sen tog jag upp den. Den levde. Mamma blev jättearg på mig när jag sa att jag skulle plåga den. Jag sa att jag skulle plocka av ben och vingar. En i taget. Sen skrattade jag rått. Mamma sa "Nej, Linnea. Jag mår illa!"

Vid det laget hade även jag insett att det var beyond all evil. Plötsligt gick det upp för mig att jag var tvungen att avliva den lilla flugan jag höll i min hand. Den såg på mig med sorgsen blick. Jag kunde se hur ont han hade. Jag tog med honom ut för att låta honom somna in och sedan begrava honom. Oturligt nog tappade jag honom nånstans ute och han försvann. Ikväll kommer en stackars fluga dö en plågsam död i vår trädgård. Det är mitt fel.

 Så lyd mitt råd: Sätt dig inte bakom ratten när du druckit.

Dagens låt: Finch - Stay with me

 

sänabanan

30 juni 2008 10:07

å det va ja som skrev d

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Med gråten som växer sig kvävande stor i halsen sluter jag ögonen, andas in din rytm i mitt blodomlopp, känner hur ditt hjärta slår i mitt. Med dina långsamma sömnrörelser mot min rygg repeterar jag allting vi någonsin sagt till varandra, som en suff...

Ser dig i ögonvrån där du rör dig bredvid mig; jag kan nästan inte andas, så vacker är du. Jag skäms över mig själv, över den jag har blivit och jag vågar inte möta din blick när du sträcker dig efter min hand över köksbordet. Varje antydan, varje up...

Klockan är 06.34, jag är 7365,616 dagar gammal och jag hatar mitt liv. Hatar sökandet efter bekräftelse, uppgivenheten, känslan av att vistas i en värld där allting är möjligt bara inte i dag och bara inte för mig. Jag hatar mina trygghetsideologier ...

Numer är jag ett skal som jag inte trivs i på något vis. Vare sig jag, eller hon trivs där vi är nu. I gränslandet. 50/50. Halvtokig. Halvledsen. Halvtrött. Kunde jag åtminstone inte fått vara halvglad? Det är bara jag och min hjärna, mina tankar, ...

Jag är så fruktansvärt vilsen. Springer runt runt runt i en labyrint utan början, utan slut, utan någonstanns att ta vägen. Jag vill bara borra ett hål genom väggen och kippa efter lite luft. Nosa på friheten. Lämna allt bakom mig och börja om på nyt...