As I walk through memories
And at the end of these
I find a lot of pain concealed within
Deep under my skin and it’s burning

And I want to break through to you
Trying to speak to you. Anger.
And I seem to get the words right
But you’re not listening right?

When you’re raping my head
Turning it upside down
Fuck you, sick of you all the time

And some of your shit, reaches my evil side
And I can’t deny, some of these times
I wish you would die

And some of your shit, reaches my evil side
And I can’t deny, some of these times
I wish you would die
Messing up, All the time, Sucking up

You just cannot see it
You just can’t believe it
I’m sick of you all the time
Messing up, All the time, Suck it up
You just cannot see it

Why can’t you learn to read the signs
Read between the lines
listen to what I want to say
And how truly I feel

Kan inte låta bli att tänka på hur mycket jag
ska sakna dig redan innan du har gått,
på hur allt kommer att bli.

Jag gråter bara när du inte ser på
och ingen kommer att märka
något älskling, jag lovar.
Ingen kommer att tro dig.
Ingen, ingen kommer att tro dig.

För vem som helst
skulle du vara
vem som helst,
men inte för mig.
Aldrig, aldrig för mig.

"It's common knowledge that you've been dead for a while
It's well known that the cross is only a burden with pains and trials
But then again how come my shoes are so light
How come I can walk for miles
And still just love you

We have to prove that our love is real over and over again
But let them think what they want 'cause I know it will never end
Because I know when it began
And my heart still beats twice as fast whenever you walk by
'Cause I still love you"

lyssnar på blindside och tänker ältar andas in andas inte längre väntar på allt som ska rasa och så rasar allt och jag märker ingenting för ingenting känns längre mer än du jag lovar att det är sista gången nu jag ska inte mer jag vet att jag alltid säger så men nu är det sista gången jag ska inte mer är du ledsen nu det var inte meningen att du skulle bli ledsen men jag gör allting fel förlåt och egentligen är det löjligt hur orkar jag hålla på såhär egentligen jag orkar ju egentligen inte alls men det känns liksom som att jag måste förlåt igen

jag vill inte åka imorgon 

"This deadwish crawling in our mind
Well I know I got mind
Together baby we will die

I keep my smile up, for all time
I do because you mind

Get stronger next time in line
But with you it's something else
That keeps me loving you
Should you leave before me
Over your ash I'll weep and then I'll die"

Hon är min värsta fiende och min bästa vän. Hon är det enda jag någonsin älskat och det enda jag någonsin hatat. Tillsammans klarar vi allt du och jag. Vi struntar i vad dom säger. Det är du och jag nu och ingenting kan någonsin ta dig ifrån mig. Du lovade att föralltid stanna och jag har aldrig blivit så rädd.

Fattar du att du skrämmer mig så in i helvete?! Jag hatar dig ditt jävla monster. Jag dör. Det går långsamt men jag dör.

Tillsammans strävar vi mot ett mål. Vi ska dö du och jag. Och för evigt känns så jävla långt och ibland vill jag bara strypa dig. Förstår du det att jag hatar dig och lämna mig ifred din jävla dåre vad tjänar det till att svälta för att överleva när att överleva är att dö?

"Well I told you again and again
With you it's something else "

skrämde jag dig nu? Förlåt, jag är bara så trött.

Sick and tired of beeing sick and tired

Jag är så trött att ögonen faller sönder, blir till slipdamm som skaver hornhinnan och alla tankar skruvar sig inåt bak mot pannan, skapar övertryck och går itu.

Jag räknar centimetrarna av lår som tillkommer trots att jag inte alls vill det

och jag är ledsen att behöva säga det, men du får förlåta mig för det också.

Och jag skäms så mycket hela tiden, täcker över kinderna och ögonen med handen när du inte tittar och när du tittar och nästan hela tiden annars också utan att riktigt kunna låta bli eller veta varför. Förutom när du blundar, för bara då är jag säker.

Mina hemligheter är alldeles för många och alldeles för tunga.

Den här är en ensamhet som ingen kan namnet på trots att vi träffas så ofta och nära är den aldrig längre ifrån än inom nästan-räckhåll och du måste förstå det älskling, du bara måste.

Jag är ledsen.
 

Jag är så rädd. Jag är så rädd att du ska gå sönder av alla mina tankar.

Och just då är det enda som finns i hela världen din hand som trevar i mörkret när jag tvekar. För jag kan inte låta bli. Du vet att jag skulle bli blind för dig.

Du kan drunkna i mina ögon, men inte romantiskt. Bara nattsvart, kallt och med tillhörande andningssvårigheter.