som trasiga naglar mot hånfulla speglar ler du och säger att allt blir bra att allt så småningom blir bra att jag kommer att bli bra att allt ordnar sig.

skriket ligger så nära i mig, bultar och spränger.

mardrömmarna avlöser varandra och jag hatar nätterna och jag hatar dagarna

 jag vaknar och är varm tvåhundragradernånting och nästa gång jag vaknar fryser jag så jag skakar där jag vrider och vänder mig får små sår nej jag vet inte hur de blev till jag har ju sovit och jag är så mycket tröttare nu än vad jag var när jag gick och la mig

jag fanns inte innan du såg på mig vet du? jag är så väldigt mycket mer än det här vill bara få bort den här känslan som klistrar sig vid mina lår biter sig fast biter naglar läppar händer hud för vad annat kan man göra än att räkna dina fräknar i en evighet och hoppas att allting ska gå över?